Lars Winnerbäck

Kan nån förklara det bättre? Tror inte det..

Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du

Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå


Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör

och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans

Det känns tomt - eller hur?


Det fanns ingen envishet att köpa på maxi.... (men hittade ett par joggingskor på team sportia för typ halva priser och sköna var de!!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0