Olycka igen...

Det har känts som jag haft en spärr i flera dagar. En spärr från att kunna känna mig riktigt glad, som om något hänt. Inget hade hänt. Det var det som var det jobbigaste. Men i dag hände det och den jobbiga känslan blev genast värre. Farmor ligger inne på lasarettet, igen. Ramlat i lägenheten, igen. Operation av axeln i morn - samma axel som då för några år sen. Tur att det inte var den friska i a f... Det är nu det blir jobbigare att vara här. Inte veta vad som händer där hemma. Visst  får jag ständigt uppdateringar. Men det är inte som att vara på plats. Saknar er...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0