SysterFia

eller jo, bara inte nu eller i morn eller på fredag eller nästa dag.. men sen. För några timmar sen var jag sjukt irriterad. Sen var jag på ett SU-möte som faktiskt var ganska roligt (förutom när vi diskuterade hyror och csn-bidrag...) Sen kom jag ut i verkligheten igen och blev irriterad igen. Har varit så irriterad att jag nu har glömt vad jag är irriterad på.. det var massssssor. Vet i a f att en av alla saker var engagemang. Bara för att man engagerar sig i diverse grejer så får man mer och mer och mer och masssor mer att göra, som man egentligen tycker är roligt, men till en viss gräns. Över den gränsen känns det piss. Särskilt eftersom man kan tänka på de människor som inte bidrar med ett skit, men som omedvetet är ganska beroende av det man försöker göra för dem.... Sen när man talar med sin far och klagar lite säger han något så tröstande som att så kommer det alltid att vara... (och han borde veta det och jag är alldeles för lik honom i vissa avseenden) TACK! När jag flyttar från Kalmar ska jag flytta in i en iglo och sen sitta där och frysa. Så var jag irriterad över att jag gjort massa folk besvikna, om bara för några minuter så tänker jag desto mer på det... I don't like it just now.... Ledsen om nån som läser detta blivit besviken idag.

Nu försvann all irritation, känslan är dock kvar. Men det känns i a f bättre =)

Lever som jag lär eller bör lära är det sista jag gör nu, kanske därför jag var irriterad också... Dax för en pluggstund nu.. Minst klart med kapitlet i kväll är målet.. 6 sidor kvar...