SysterFia

I would walked 500 miles and I would walk 500 more.. NOT! Nu förstår jag alla låtar om att gå hit eller dit, varför man har skrivit dem överhuvudtaget... Fy va ooont det gör. Så förbannat ont. I gymmet i mina nya härliga skor kändes det inget, inte heller på spinningcykeln med mina kära spinningskor. Men sen, när jag gick i strumplästen därifrån. Så förbannat ont. Kände känslan i morse. Så förbannat ont.  Jag gick i går, inte så farligt mycket, totalt kanske 2 timmar, i vinterskor på ojämn underlag. Och idag. Så förbannat ont. Under mina fötter. Trodde knappt jag skulle klara av att gå hem från friskis, men jag gick och efter ett tag var det inte så farligt - förutom när den släta snön övergick till en backig terräng (eller det kändes i a f så i fötterna), så förbannat ont. Efter att ha vant mig vid tanken till att bara gå och inte cykla den närmaste tiden så känns det ganska skönt faktiskt. Men inte nu, det gör så förbannat ont. Men det skulle va bra att gå mer, mer vardagsmotion till mig..

Men det är väl inte så konstigt att jag har ont eller problem med nån kroppsdel (mina kära knän är inte helt återställda än heller) jag har ju en gång i tiden t o m haft problem med hammaren, städet och stigbygeln i mitt en öra (eller det var kanske båda). Jag brås på min far. Och min mor. Vilken himla röra...

Nu ska jag ta en dejt med min bok där huvudpersonerna löser det mesta genom att sticka eller dricka ett glas vatten. Det är tydligen väääldigt bra att ta ett glas vatten så fort man inte gillar läget. Mer vatten åt folket!